Tillhörighet




Tillhörighet ...

När jag känner mig sårad eller hamnar i konflikt, händer det oftast två saker inom mig. Jag känner att jag behöver försvara mig och vill ha validering för det jag känner. För valideringen är ett kvitto som berättar för mig att jag har rätten att känna mig sårad och att det därför är ok att bete mig som jag gör, även om jag kanske sårar någon annan med det. För om jag sårar den andra personen, så vet den i alla fall precis hur jag känner mig! Rätt åt dig! Validering ...

På bilden ser vi två personer som förmodligen är osams, men en del av dem vet bättre. Det finns alltid en del som längtar efter att må bra, att bli sedd och uppskattat igen. En del som inte dömer och längtar efter att få uppleva tillhörighet igen. Har du ställt dig själv denna fråga någon gång? Varför vill jag alltid tillhöra ett sammanhang? Varför kan jag bara njuta fullt ut om känner mig inkluderad i ett större perspektiv? 

För mig är svaret ganska enkelt. Vi är inte så uppdelade som många kanske tror. Det finns något som konnektar oss med allt och alla. Fundera en stund vilka negativa tankar du har kring något eller någon? Bidrar de tankarna positivt till ditt mående? Eller skapar de snarare rädsla och frustration? Dina negativa tankar om andra slår tillbaka mot dig själv, alltid. De påverkar dig negativt för att de skapar en känsla av isolering och avskildhet istället för tillhörighet. 

När jag har blivit sårad och känner att jag är på väg att reagera utifrån min frustration, vänder jag mig till den delen i mig som symboliseras här på bilden. Den jag är. Den delen som konnektar oss alla. Jag inser då att det är mitt ego som fått sig ett törn. Inte den jag verkligen är. Jag ser mitt eget dömande och försvarstagande som orsaker min frustration. Och jag inser samtidigt att det gäller för den andra personen också. Det finns alltid ett ego som har blivit sårat ... 

I de jobbiga, ensamma stunderna är det längtan efter tillhörighet som gör sig påmint. Det är den som svider så förbannat för att påminna oss om vem vi är, tillsammans.

Vi kan inte fullt ut uppleva tillhörighet samtidigt som vi dömer oss själva eller andra. Så nästa gång du hamnar i konflikt, kom ihåg att det är bara ditt, eller den andras ego som fick sig ett törn. Nästa gång kan du välja ... Att döma och känna frustration eller lyssna inåt och välja lugnet av att känna tillhörighet. Det är upp till dig. 

Återkom gärna med dina tankar ...

Tack för denna gång!

Mvh Jon

PS: Tycker du om det jag skriver, så kan jag berätta om vår community "Din framtid behöver dig", där vi har digitala träffar med kortare workshops kring hur du kan samspela med livets möjligheter. 

Välkommen att höra av dig, så berättar jag mer.



 






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Acceptera och släpp ...

Utrymme att mötas ...